Allt Inom Ekonomi

Dåligt för exporten och bra för alla som köper amerikanska prylar är den korta sammanfattningen av vad den svaga dollarn innebär för svenskarna. Under fjolåret minskade värdet av den svenska exporten till USA med 14 procent medan importen ökade med 3 procent.

På Stockholmsbörsen är de flesta bolag förlorare på en svagare USA-valuta. Det har redan märkts i resultaträkningarna och kommer att synas än mer. Till de sällsynta vinnarna hör H&M, Clas Ohlson och MTG, som alla gör stora inköp i dollar.

De svenska hushållen har fått en sällan skådad köpkraft när det gäller varor som handlas i dollar. Det betyder inte bara att semestrar i New York har blivit billigare, utan också att svenskarna till viss del har förskonats från de kraftiga prisuppgångarna på råvaror.

Bensinen och villaoljan hade varit ännu dyrare om det inte vore för den svaga USA-valutan, även om man bör komma ihåg att prisuppgången på råvaror delvis är ett resultat av dollarförsvagningen.

På sikt gynnas den utlandsberoende svenska ekonomin av att den svaga dollarn bidrar till en mer balanserad världsekonomi.

Dollarn står nu på sin lägsta nivå mot kronan på drygt femton år. Och valutan riskerar att försvagas ytterligare, då den svaga utvecklingen i den amerikanska ekonomin borgar för fler räntesänkningar samtidigt som den europeiska centralbanken avvaktar.

Ny information har de senaste dagarna stärkt marknaden i uppfattningen att flera räntesänkningar är på väg från den amerikanska centralbanken Federal Reserve, vilket sätter säljpress på den redan svaga dollarn.

I går eftermiddag konstaterade Fedchefen Ben Bernanke att mycket tyder på en trög tillväxt i den amerikanska ekonomin, och redan kvällen innan framhöll vice Fedchefen Donald Kohn att turbulensen på kreditmarknaden och utsikterna för en lägre tillväxt i ekonomin är ett större hot än inflationen.

– Marknadens förväntan är kompakt om en räntesänkning på en halv procentenhet vid nästa Fedmöte i mars. Tidigare har läget varit mer splittrat, säger Stefan Hörnell, makroanalytiker på Handelsbanken.

I går föll dollarn under 6,20 kronor. När den svenska marknaden stängde stod dollarn i 6,19, vilket var den lägsta nivån sedan hösten 1992 då Riksbanken lät kronan flyta fritt. Vid 18-tiden hade den fallit ytterligare till 6,17 kronor.

– Det är en viktig psykologisk gräns. När man väl har brutit igenom den är det lätt att fallet fortsätter, säger Stefan Mellin på Danske Bank.

Enligt hans prognos kommer dollarn att fortsätta försvagas och inom tre månader ligga på 6 kronor. Huvudorsaken är att Fed, enligt Danske bank, kommer att fortsätta sänka styrräntan, medan ECB och Riksbanken kommer att hålla igen ett tag till.

– Konjunkturen ser fortfarande betydligt sämre ut i USA än i Europa. Även om vi ännu inte har sett några tecken på recession finns oron där. Till sommaren tror vi att Fed sänker räntan till 2 procent samtidigt som såväl ECB som Riksbanken ligger stilla, säger Stefan Mellin.

Swedbank, däremot, tror att dollarn snart är på väg upp igen. Enligt bankens prognos ligger dollarkursen på 6,48 kronor om tre månader.

– Stora starka förväntningar om dåliga nyheter är redan inprisade i kursen. Vi tror att det ligger för mycket förväntningar om konjunkturavmattning i dollarn och för lite i euron, säger Cecilia Skingsley, analyschef för räntor och valutor på Swedbank.

Även Handelsbanken tror på en starkare dollar, men först på “något längre sikt”.

Trots de senaste dagarnas dramatik på valutamarknaderna är analytiker inom den för exporten viktiga verkstadssektorn överens om att effekten på de svenska exportbolagen är begränsad.

– Visst är det en fortsatt uppförsbacke, samtidigt har dollarn i årsjämförelse varit ner de senaste två åren. För att justera vinstestimaten krävs en märkbart uthållig lägre nivå”, säger Johan Trocmé, analytiker på Nordea.

Redan för två år sen ska en person ha försökt sälja de stulna kontouppgifterna till skattemyndigheten HMRC i Storbritannien. Den gången ska britterna ha tackat nej. Efter att tyska underrättelsetjänsten BND köpte kontouppgifterna för fem miljoner euro har en stor utredning startat. Den mest uppmärksammade person som fallit är vd för det privatiserade tyska postverket Deutche Post, Klaus Zumwinkel. Förutom att sluta vara chef för Europas största postverk väntas han avgå som ordförande i Deutche Telekom och sitter rätt löst på sitt toppjobb i Lufthansa. TV har visat polisens tillslag mot hans bostad utanför Köln och han har erkänt skattesmitning. Enligt uppgifter i Client Server News ska han ha gömt undan 12 miljoner euro i en bank i Lichtenstein.

Enligt Reuters väntar sig den tyska polisen kunna driva in hundratals miljoner euro i uteblivna skatteintäkter. Financial Times, som påpekar att den federala tyska underrättelsetjänsten inte har som uppgift att jaga skattebrottslingar, uppger att cirka 750 tyskar finns i det material underrättelsetjänsten köpte. Reuters hävdar att det är mer än tusen.

Banken som uppgifterna kommer från ägs av Lichtensteins kungafamilj. Kronprinsen Alois har lovat att gå till domstol för att skydda sina kunder så långt det är möjligt. Banken ska enligt Wall Street Journal ha spårat informationsläckan till ett dotterbolag och till året 2002.

Enligt nyhetstjänsten E24 utreder svenska Skatteverket uppgifter om hundratals svenskars konton i Lichtenstein. Till E24 säger Skatteverkets chef Mats Sjöstrand att verket utreder uppgifer som kommer från samma bank, men att de kommit på en annan väg. Men han tror inte att de uppgifterna kommit ut på laglig väg heller.

Till CSO säger utlandschefen på Skatteverket Leif Rosenfeld att verket aldrig kommenterar om man köpt uppgifter från ett annat land eller man ens begärt uppgifter från ett annat land.

- Ingen har erbjudit oss något sådant. Vi har inte fått något från Tyskland, säger Leif Rosenfeld.

Får skatteverket rent juridiskt köpa uppgifter om de härrör från dataintrång?
- Såvitt jag vet är det inte olagligt, men det är rent hypotetiskt. Vi har aldrig köpt något från hackare.